När Försäkringskassan ska fatta beslut
Detta kapitel är aktuellt när skadeståndsbegäran grundar sig på hävdat fel som inte ska prövas av JK eller när JK överlåtit åt Försäkringskassan att pröva begäran om fortlöpande skadestånd, se avsnitt Prövning av JK eller Försäkringskassan och JK överlåter prövningen till Försäkringskassan.
När Försäkringskassan har bedömt rätten till skadestånd ska vi fatta beslut. Beslutet ska rikta sig till den enskilde, det vill säga formuleras i du-form, även om det finns ett ombud.
Beräkning av skadebelopp vid beviljat skadestånd
Det här avsnittet redogör för olika typer av beviljade skadestånd och hur Försäkringskassan ska beräkna skadebeloppet. Om beloppet ska beräknas utifrån en utebliven eller för lågt beviljad förmån kan processföraren i vissa fall behöva vända sig till handläggande enhet för att få hjälp med beräkningen.
Skatteverket har meddelat vilken beskattning som gäller för olika typer av skadestånd från beskattningsår 2018 och framåt (se Försäkringskassans ärende med dnr 051391-2017).
Skadestånd för skattepliktig förmån
Om ett skadestånd ska kompensera för en skattepliktig förmån, till exempel sjukpenning, är utbetalningen skattefri. När Försäkringskassan beräknar skadebeloppet ska vi därför minska bruttobeloppet för förmånen med ett belopp som motsvarar den lägsta slutliga kommunalskatten för det aktuella året. Då får vi fram ett nettobelopp, som alltså motsvarar skadebeloppet. Anledningen är att den enskilde inte ska få mer i skadestånd än vad hen hade fått om vi hade beviljat förmånen och betalat ut den med skatteavdrag.
Skadestånd för skattefri förmån
Om ett skadestånd ska kompensera för en skattefri förmån, till exempel barnbidrag, är utbetalningen skattefri. Skadebeloppet utgör därför ett belopp utan avräkning för skatt. Det beror på att den enskilde hade fått förmånen utbetald utan skatteavdrag om Försäkringskassan hade beviljat den.
Skadestånd för merkostnader
När ett skadestånd ska kompensera för en utgift som den enskilde har haft till följd av en skadeståndsgrundande handling, betraktas utgiften som en merkostnad. Utbetalningen är skattefri, eftersom en sådan merkostnad är skattefri. Skadebeloppet utgör därför ett belopp utan avräkning för skatt. Det beror på att den enskilde hade fått ersättning utan skatteavdrag om Försäkringskassan hade beviljat merkostnaden på vanligt sätt, alltså inte i form av skadestånd.
En merkostnad kan exempelvis vara en ränteutgift till följd av lån eller andra krediter. Detsamma gäller kostnader för till exempel porto, telefon, ombud och straffavgifter.
Skadestånd som ersätter skada vid felaktig information
Skadestånd kan beviljas om den enskilde har inrättat sig efter felaktig information och lidit ekonomisk skada i form av inkomstförlust. Det kan exempelvis vara att hen har tagit ledigt från arbetet i tron att hen har rätt till en förmån från Försäkringskassan. Även om förmånen aldrig hade kunnat betalas ut med stöd av SFB kan den enskilde alltså få skadestånd. Skadebeloppet utgör dock inte ett större belopp än vad den enskilde hade fått utbetalt om hen hade beviljats den förväntade förmånen från oss. Anledningen är att den enskilde inte ska få mer i skadestånd än vad hen hade räknat med att få genom att följa vår information.
Om den förmån som den enskilde förväntat sig att få är skattepliktig gäller vad som anges i avsnitt Skadestånd för skattepliktig förmån. Om den förmån som den enskilde förväntat sig att få är skattefri gäller vad som anges i avsnitt Skadestånd för skattefri förmån.
Skadestånd för ideell skada
En utbetalning av ett ideellt skadestånd är alltid skattefri oavsett om skadeståndet beviljas med stöd av exempelvis SkL eller dataskyddsförordningen. Skadebeloppet utgör därför ett belopp utan avräkning för skatt.
Skadestånd i form av ränta
Om Försäkringskassan har betalat ut en ersättning för sent kan det bli aktuellt med skadestånd i form av dröjsmålsränta. Skadeståndet beviljas som reporänta, vilket innebär att det motsvarar den ränta som den enskilde hade fått om ersättningen varit insatt på ett inlåningskonto på banken. Räntan beräknas på nettobeloppet på ersättningen, det vill säga det belopp som den enskilde hade fått insatt på kontot om vi betalat ut ersättningen i tid. Skadestånd i form av dröjsmålsränta blir alltså endast aktuellt om reporäntan är positiv (plus). (Jfr JK:s beslut den 3 december 2012 med dnr 5257- 12 - 40 )
Den enskilde kan även begära ränta enligt räntelagen på skadeståndsanspråket. Räntan beviljas i sådana fall enligt 4 och 6 §§ räntelagen. Räntan beräknas med referensränta plus 8 procentenheter från 30 dagar efter att skadeståndsbegäran kommit in till oss.
Räntan är skattepliktig eftersom den räknas som en ränteinkomst. Räntebeloppet beräknas i samband med att utbetalningen görs. Det är därför viktigt att det i beslutet är tydligt på vilka belopp och för vilka perioder räntan ska beräknas.
Utbetalningen kan vara uppdelad
När Försäkringskassan betalar ut skadestånd får den enskilde inget skriftligt utbetalningsbesked som förklarar beloppen. Om ett beviljat skadestånd innebär att både skattefria och skattepliktiga belopp ska betalas ut kan det därför vara svårt för den enskilde att förstå utbetalningen. Det beror på att de skattefria och skattepliktiga utbetalningarna görs separat.
Försäkringskassan har beviljat den enskilde skadestånd med 6 000 kronor varav 2 000 kronor är ränta (beskattas som ränteinkomst), 1 000 kronor är merkostnader (beskattas inte) och 3 000 kronor är ideell skada (beskattas inte). Den enskilde får då två olika utbetalningar, en på 2 000 kronor minus skatt och en på 4 000 kronor.
Utbetalning av skadestånd till barn
16 kap. 11 § föräldrabalken
När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde som överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd.
Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag ska även gälla
[...]
- myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten.
[...]
När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. [...]
Bestämmelserna i första-fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. [...]
[...]
Om ett barn har beviljats skadestånd betalar Försäkringskassan ut skadeståndet till barnets vårdnadshavare om skadeståndsbeloppet är högst ett prisbasbelopp.
Överstiger skadeståndsbeloppet ett prisbasbelopp ska Försäkringskassan i stället sätta in skadeståndet på en bank eller på ett kreditmarknadsföretag med uppgift om att ersättningen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vi ska även göra en anmälan till förmyndaren och till överförmyndaren om att skadeståndet har betalats ut.
Överklagande av beslut
15 § handläggningsförordningen
Ett beslut i ett ärende som handläggs enligt denna förordning får inte överklagas.
Försäkringskassans beslut om skadestånd kan inte överklagas. Är den enskilde missnöjd med beslutet kan hen ansöka hos allmän domstol om stämning mot staten och därmed få saken prövad i den ordning som gäller för tvistemål (jfr prop. 2016/17:180 s. 55).